Muhammad al-Tawil: berrikuspenen arteko aldeak

Wikipedia, Entziklopedia askea
Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
Orrialde berria: '''Muhammad ibn Abd al-Malik al-Tawil''' (arabieraz: محمد بن عبد الملك الطويل , d?- 913 edo 914) IX. mendeko amaiera eta X. mendeko hasieraren [[...
 
tNo edit summary
1. lerroa: 1. lerroa:
'''Muhammad ibn Abd al-Malik al-Tawil''' ([[arabiera]]z: محمد بن عبد الملك الطويل , d?- 913 edo 914) [[IX. mende]]ko amaiera eta [[X. mende]]ko hasieraren [[Huesca]]ko ''[[wāli]]'' [[muladi]]a izan zen<ref>{{Erreferentzia|izena= Francisco |abizena= Codera |izenburua= Mohámed Atauil, Rey Moro de Huesca |aldizkaria= Revista de Aragón |liburukia= 1 |urtea= 1900| orrialdea= 81–85}}</ref>. [[Kordobako emirerria|Emirerritik]] autonomoa izan zen, inguruko jaun kristau zein musulman borrokatuz<ref>{{Erreferentzia|izena1= Alberto |abizena1= Cañada Juste |egile1-lotura= Alberto Cañada|izenburua= Los Banu Qasi (714-924) |argitaletxea= [[Vianako Printze Erakundea]]| liburukia= 41 |urtea= 1980 |orrialdea= 5–95}}</ref>. Bere leinua, Banu al-Tawil (بنو&nbsp;الطويل) izenekoa, sortu zuen, hurrengo mendean Huesca, [[Barbastro]] eta [[Lleida]] noizbehinka kontrolatuko zuena<ref>{{Erreferentzia|izena= Fernando |abizena= de la Granja |izenburua= La Marca Superior en la Obra de al-'Udrí |bilduma= Estudios de la Edad Media de la Corona de Aragón |liburukia= 8 |urtea= 1967 |orrialdea= 457–545}}</ref>.
'''Muhammad ibn Abd al-Malik al-Tawil''' ([[arabiera]]z: محمد بن عبد الملك الطويل , d?- 913 edo 914) [[IX. mende]]ko amaiera eta [[X. mende]]ko hasieraren [[Huesca]]ko ''[[wāli]]'' [[muladi]]a izan zen<ref>{{Erreferentzia|izena= Francisco |abizena= Codera |izenburua= Mohámed Atauil, Rey Moro de Huesca |aldizkaria= Revista de Aragón |liburukia= 1 |urtea= 1900| orrialdea= 81–85}}</ref>. [[Kordobako emirerria|Emirerritik]] autonomoa izan zen, inguruko jaun kristau zein musulman borrokatuz<ref>{{Erreferentzia|izena1= Alberto |abizena1= Cañada Juste |egile1-lotura= Alberto Cañada Juste|izenburua= Los Banu Qasi (714-924) |argitaletxea= [[Vianako Printze Erakundea]]| liburukia= 41 |urtea= 1980 |orrialdea= 5–95}}</ref>. Bere leinua, Banu al-Tawil (بنو&nbsp;الطويل) izenekoa, sortu zuen, hurrengo mendean Huesca, [[Barbastro]] eta [[Lleida]] noizbehinka kontrolatuko zuena<ref>{{Erreferentzia|izena= Fernando |abizena= de la Granja |izenburua= La Marca Superior en la Obra de al-'Udrí |bilduma= Estudios de la Edad Media de la Corona de Aragón |liburukia= 8 |urtea= 1967 |orrialdea= 457–545}}</ref>.


Muhammad al-Tawilek [[Aznar II.a Galindez]] eta [[Oneka Gartzia]]ren alaba ezkondu zuen<ref>{{Erreferentzia|izena= Philippe |abizena= Sénac |izenburua= La frontière et le hommes, VIIIe-XIIe siècle: le peuplement musulman au nord de l'Èbre et les débuts de la reconquête aragonaise |argitaletxea= Maisonneuve & Larose |urtea= 2000}}</ref>. Antsa Aznarrek bost seme-alaba izan zituen:
Muhammad al-Tawilek [[Aznar II.a Galindez]] eta [[Oneka Gartzia]]ren alaba ezkondu zuen<ref>{{Erreferentzia|izena= Philippe |abizena= Sénac |izenburua= La frontière et le hommes, VIIIe-XIIe siècle: le peuplement musulman au nord de l'Èbre et les débuts de la reconquête aragonaise |argitaletxea= Maisonneuve & Larose |urtea= 2000}}</ref>. Antsa Aznarrek bost seme-alaba izan zituen:

18:26, 18 otsaila 2012ko berrikusketa

Muhammad ibn Abd al-Malik al-Tawil (arabieraz: محمد بن عبد الملك الطويل , d?- 913 edo 914) IX. mendeko amaiera eta X. mendeko hasieraren Huescako wāli muladia izan zen[1]. Emirerritik autonomoa izan zen, inguruko jaun kristau zein musulman borrokatuz[2]. Bere leinua, Banu al-Tawil (بنو الطويل) izenekoa, sortu zuen, hurrengo mendean Huesca, Barbastro eta Lleida noizbehinka kontrolatuko zuena[3].

Muhammad al-Tawilek Aznar II.a Galindez eta Oneka Gartziaren alaba ezkondu zuen[4]. Antsa Aznarrek bost seme-alaba izan zituen:

  • Abd al-Malik ibn Muhammad
  • Amrus ibn Muhammad
  • Furtun ibn Muhammad
  • Yahya ibn Muhammad

Erreferentziak

  1. Codera, Francisco. (1900). «Mohámed Atauil, Rey Moro de Huesca» Revista de Aragón 1: 81–85..
  2. Cañada Juste, Alberto. (1980). Los Banu Qasi (714-924). 41 Vianako Printze Erakundea, 5–95 or..
  3. de la Granja, Fernando. (1967). La Marca Superior en la Obra de al-'Udrí. in: Estudios de la Edad Media de la Corona de Aragón. 8, 457–545 or..
  4. Sénac, Philippe. (2000). La frontière et le hommes, VIIIe-XIIe siècle: le peuplement musulman au nord de l'Èbre et les débuts de la reconquête aragonaise. Maisonneuve & Larose.