Arnold Böcklin: berrikuspenen arteko aldeak

Wikipedia, Entziklopedia askea
Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
tNo edit summary
6. lerroa: 6. lerroa:


== Biografia ==
== Biografia ==
Bere aita, Kristau Frederick Böcklin, 1802 urtean jaioa, [[Schaffhausen]]-tik eratorritako familiakoa, [[Zeta (gaia)|zeta]]<nowiki/>zko [[merkataritza]]<nowiki/>n<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-2" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107-1|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[1]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-2" rel="dc:references"></span> aritzen zen; ama, Ursula Lippe, jaiotzez hiri berekoa izaki.<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-3" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107-1|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[1]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-3" rel="dc:references"></span> 
Bere aita, Kristau Frederick Böcklin, 1802 urtean jaioa, [[Schaffhausen]]tik eratorritako familiakoa, [[Zeta (gaia)|zeta]]<nowiki/>zko [[merkataritza]]<nowiki/>n<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-2" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107-1|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[1]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-2" rel="dc:references"></span> aritzen zen; ama, Ursula Lippe, jaiotzez hiri berekoa izaki.<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-3" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107-1|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[1]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-3" rel="dc:references"></span> 


Paisaia margoak egiten hasi bazen ere, [[Brusela]], [[Zürich]], [[Genoa]] eta [[Erroma|Erromako]]<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18-3|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[3]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references"></span> hirietara bidaiatu eta gero,  [[Pizkundea|Pizkunde]]<nowiki/>ko eta [[Mediterraneoa|Mediterraneoko]] giroak erakarrita, pertsonaia [[Mitologia|mitologiko]]<nowiki/>ak eta [[Alegoria|alegori]]<nowiki/>koak bere lanetan gaineratu zituen. 
Paisaia margoak egiten hasi bazen ere, [[Brusela]], [[Zürich]], [[Genoa]] eta [[Erroma|Erromako]]<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18-3|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[3]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references"></span> hirietara bidaiatu eta gero,  [[Pizkundea|Pizkunde]]<nowiki/>ko eta [[Mediterraneoa|Mediterraneoko]] giroak erakarrita, pertsonaia [[Mitologia|mitologiko]]<nowiki/>ak eta [[Alegoria|alegori]]<nowiki/>koak bere lanetan gaineratu zituen. 


Bere lanik aipagarrienetako bat, ''Hildakoen uhartea'' <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references"></span>
Bere lanik aipagarrienetako bat, ''Hildakoen uhartea'' <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references"></span>
<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB-6|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[6]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references"></span> da eta bost bertsio margotu zituen 1880 eta 1886 <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94-7|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[7]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references"></span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references"></span>{{Refn|Tanto [[Sigmund Freud]]<ref>{{cita libro|título=An Introduction to Nineteenth-Century Art|idioma=inglés|nombre=Michelle|apellido={{versalita|Facos}}|editorial=Taylor & Francis|año=2011|isbn=9781136840715|url=http://books.google.es/books?id=Vk4WgsO2OZsC&pg=PA343|páginas=343-343}}</ref> como [[Adolf Hitler]]{{sfn|Lenman|1997|p=94}} poseyeron copias de esta obra.|group=lower-alpha}} urteen bitartean. Margo honek [[Florentzia]]<nowiki/>ko Hilerri Ingelesa<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176_2-1" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176-2|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[2]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176_2-1" rel="dc:references"></span> gogora dakar, bere estudiotik eta alaba Maria lurperatuta zuen tokitik gertu zegoen.
<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB-6|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[6]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references"></span> da eta bost bertsio margotu zituen 1880 eta 1886 <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94-7|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[7]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references"></span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references"></span>{{Refn|Tanto [[Sigmund Freud]]<ref>{{erreferentzia|izenburua=An Introduction to Nineteenth-Century Art|hizkuntza=en|izena=Michelle|abizena=Facos|argitaletxea=Taylor & Francis|año=2011|isbn=9781136840715|url=http://books.google.es/books?id=Vk4WgsO2OZsC&pg=PA343|orrialdea=343-343}}</ref> Margo honek [[Florentzia]]<nowiki/>ko Hilerri Ingelesa<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176_2-1" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176-2|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[2]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176_2-1" rel="dc:references"></span> gogora dakar, bere estudiotik eta alaba Maria lurperatuta zuen tokitik gertu zegoen.


== Ondarea ==
== Ondarea ==

19:41, 8 iraila 2016ko berrikusketa

Auto-erretratua eta heriotza biolina jotzen, 1872.
Bere maisulanaː Hildakoen uhartea. Hirugarren bertsioa, 1883.
Villa itsasotik gertu, 1871-1874.
Izurria, 1898.

Arnold Böcklin (Basilea1827[1]ko urriak 16 - Fiesole,[2] 1901[1] ko urtarrilak 16). Suitzar margolaria, sinbolismo mugimenduko partaidea. Sinbolismo mugimendu honek geroago surrealista mugimenduan eragin handia izango zuen.

Biografia

Bere aita, Kristau Frederick Böcklin, 1802 urtean jaioa, Schaffhausentik eratorritako familiakoa, zetazko merkataritzan[1] aritzen zen; ama, Ursula Lippe, jaiotzez hiri berekoa izaki.[1] 

Paisaia margoak egiten hasi bazen ere, Brusela, Zürich, Genoa eta Erromako[3] hirietara bidaiatu eta gero,  Pizkundeko eta Mediterraneoko giroak erakarrita, pertsonaia mitologikoak eta alegorikoak bere lanetan gaineratu zituen. 

Bere lanik aipagarrienetako bat, Hildakoen uhartea [5] [6] da eta bost bertsio margotu zituen 1880 eta 1886 [7][5]{{Refn|Tanto Sigmund Freud[1] Margo honek Florentziako Hilerri Ingelesa[2] gogora dakar, bere estudiotik eta alaba Maria lurperatuta zuen tokitik gertu zegoen.

Ondarea

Olatuaen jolasa, 1883, olio-pintura mihise gainean, 180,3 x 237,5 cm, Neue Pinakothek , Munich
Fauno zozo bati txistuka, 1864-1865.

Böcklin-en lanak, Max Ernst, Salvador Dalí eta Giorgio de Chirico margolari surrealistengan eragina izan zuen.

Otto Weisertek 1904 urtean margolaria hil eta hiru urtera, "Arnold Böcklin" deritzon art noveau hizki mota bat diseinatu zuen.[2]

Oharrak

  1. (Ingelesez) Facos, Michelle. An Introduction to Nineteenth-Century Art. Taylor & Francis, 343-343 or. ISBN 9781136840715..
  2. Clair, Kate; Busic-Snyder, Cynthia (2012).

Bibliografia

  • Schmid, Heinrich Alfred (1922). F. Bruckmann, ed. Arnold Böcklin (Alemana). Munich.