Arnold Böcklin: berrikuspenen arteko aldeak
t Kategoria:Suitzako eskultoreak kendua; Kategoria:Suitzako margolariak gehitua HotCat bitartez |
tNo edit summary |
||
6. lerroa: | 6. lerroa: | ||
== Biografia == |
== Biografia == |
||
Bere aita, Kristau Frederick Böcklin, 1802 urtean jaioa, [[Schaffhausen]] |
Bere aita, Kristau Frederick Böcklin, 1802 urtean jaioa, [[Schaffhausen]]tik eratorritako familiakoa, [[Zeta (gaia)|zeta]]<nowiki/>zko [[merkataritza]]<nowiki/>n<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-2" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107-1|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[1]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-2" rel="dc:references"></span> aritzen zen; ama, Ursula Lippe, jaiotzez hiri berekoa izaki.<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-3" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107-1|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[1]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1911.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D107_1-3" rel="dc:references"></span> |
||
Paisaia margoak egiten hasi bazen ere, [[Brusela]], [[Zürich]], [[Genoa]] eta [[Erroma|Erromako]]<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18-3|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[3]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references"></span> hirietara bidaiatu eta gero, [[Pizkundea|Pizkunde]]<nowiki/>ko eta [[Mediterraneoa|Mediterraneoko]] giroak erakarrita, pertsonaia [[Mitologia|mitologiko]]<nowiki/>ak eta [[Alegoria|alegori]]<nowiki/>koak bere lanetan gaineratu zituen. |
Paisaia margoak egiten hasi bazen ere, [[Brusela]], [[Zürich]], [[Genoa]] eta [[Erroma|Erromako]]<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18-3|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[3]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTESchmid1922.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D18_3-0" rel="dc:references"></span> hirietara bidaiatu eta gero, [[Pizkundea|Pizkunde]]<nowiki/>ko eta [[Mediterraneoa|Mediterraneoko]] giroak erakarrita, pertsonaia [[Mitologia|mitologiko]]<nowiki/>ak eta [[Alegoria|alegori]]<nowiki/>koak bere lanetan gaineratu zituen. |
||
Bere lanik aipagarrienetako bat, ''Hildakoen uhartea'' <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references"></span> |
Bere lanik aipagarrienetako bat, ''Hildakoen uhartea'' <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-0" rel="dc:references"></span> |
||
<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB-6|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[6]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references"></span> da eta bost bertsio margotu zituen 1880 eta 1886 <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94-7|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[7]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references"></span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references"></span>{{Refn|Tanto [[Sigmund Freud]]<ref>{{ |
<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB-6|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[6]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELorenteV.C3.A1zquez_Astorga2012.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D122._.C2.ABNo_s.C3.B3lo_el_gran_p.C3.BAblico.2C_tambi.C3.A9n_muchos_artistas_se_sintieron_fascinados_por_este_cuadro.2C_que_inspir.C3.B3_homenajes_o_versiones_a_Ferdinand_Keller_(Tumba_de_B.C3.B6cklin.2C_1901-1902).2C_Franz_Von_Stuck.2C_Lovis_Corinth.2C_Giorgio_di_Chirico.2C_Emil_Nolde.2C_Salvador_Dal.C3.AD_y_Max_Ernst.2C_entre_otros..C2.BB_6-0" rel="dc:references"></span> da eta bost bertsio margotu zituen 1880 eta 1886 <span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94-7|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[7]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELenman1997.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D94_7-0" rel="dc:references"></span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62-5|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[5]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTEVarios_autores1981.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D62_5-1" rel="dc:references"></span>{{Refn|Tanto [[Sigmund Freud]]<ref>{{erreferentzia|izenburua=An Introduction to Nineteenth-Century Art|hizkuntza=en|izena=Michelle|abizena=Facos|argitaletxea=Taylor & Francis|año=2011|isbn=9781136840715|url=http://books.google.es/books?id=Vk4WgsO2OZsC&pg=PA343|orrialdea=343-343}}</ref> Margo honek [[Florentzia]]<nowiki/>ko Hilerri Ingelesa<span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176_2-1" rel="dc:references">[[#cite_note-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176-2|<span class="mw-reflink-text"><nowiki>[2]</nowiki></span>]]</span><span class="mw-ref" id="cite_ref-FOOTNOTELombardi2009.7B.7B.7Bc.7D.7D.7D176_2-1" rel="dc:references"></span> gogora dakar, bere estudiotik eta alaba Maria lurperatuta zuen tokitik gertu zegoen. |
||
== Ondarea == |
== Ondarea == |
19:41, 8 iraila 2016ko berrikusketa
Arnold Böcklin (Basilea, 1827[1]ko urriak 16 - Fiesole,[2] 1901[1] ko urtarrilak 16). Suitzar margolaria, sinbolismo mugimenduko partaidea. Sinbolismo mugimendu honek geroago surrealista mugimenduan eragin handia izango zuen.
Biografia
Bere aita, Kristau Frederick Böcklin, 1802 urtean jaioa, Schaffhausentik eratorritako familiakoa, zetazko merkataritzan[1] aritzen zen; ama, Ursula Lippe, jaiotzez hiri berekoa izaki.[1]
Paisaia margoak egiten hasi bazen ere, Brusela, Zürich, Genoa eta Erromako[3] hirietara bidaiatu eta gero, Pizkundeko eta Mediterraneoko giroak erakarrita, pertsonaia mitologikoak eta alegorikoak bere lanetan gaineratu zituen.
Bere lanik aipagarrienetako bat, Hildakoen uhartea [5] [6] da eta bost bertsio margotu zituen 1880 eta 1886 [7][5]{{Refn|Tanto Sigmund Freud[1] Margo honek Florentziako Hilerri Ingelesa[2] gogora dakar, bere estudiotik eta alaba Maria lurperatuta zuen tokitik gertu zegoen.
Ondarea
Böcklin-en lanak, Max Ernst, Salvador Dalí eta Giorgio de Chirico margolari surrealistengan eragina izan zuen.
Otto Weisertek 1904 urtean margolaria hil eta hiru urtera, "Arnold Böcklin" deritzon art noveau hizki mota bat diseinatu zuen.[2]
Oharrak
- ↑ (Ingelesez) Facos, Michelle. An Introduction to Nineteenth-Century Art. Taylor & Francis, 343-343 or. ISBN 9781136840715..
- ↑ Clair, Kate; Busic-Snyder, Cynthia (2012).
Bibliografia
- Fastenrath, Juan (Otsaila 8, 1901). "Arnaldo Böcklin: alemaniar margolari". Espainiako eta Amerikako Ilustrazioa (Madrid) 45 (5): 79-80. ISSN 1889-8394.
- Lenman, Robin (1997). Artist and Society in Germany, 1850-1914 (ingelesez). Manchester University Press. ISBN 9780719036361.
- Lombardi, Laura (2009). From Realsim to Art Nouveau (ingelesez). Sterling Konpainia. p. 176. ISBN 9781402759260.
- Lorente, Pedro Jesus; Vázquez Astorga, Mónica (2012). Manual del Arte del siglo XIX . Zaragozako unibertsitatea. ISBN 9788415538417.
- Schmid, Heinrich Alfred (1922). F. Bruckmann, ed. Arnold Böcklin (Alemana). Munich.
- Hainbat egile (1911). "Böcklin, Arnold". In Hugh Chisholm. Encyclopædia Britannica (11 edition) (ingelesez) 4. (publikoan). Cambridge University Press. orrialdeak 107-108.
- Hainbat egile (1981). Metropolitan Museum of Art, ed. Alemaniako Maisuak XIX. Mendean: Pinturak eta Marrazkiak Errepublika Federal Alemania (ingelesez). New York. ISBN 9780870992636.