Donemiliagako goldea

Wikipedia, Entziklopedia askea
Donemiliagako goiko monasterioa (de Suso), behekoa (de Yuso) baino zaharragoa.

Donemiliagako goldea[1] edo —jatorrizko izenburua, latinezDe ferro de Alava 1025 inguruan latinez idatzitako agiri bat da, Errioxako San Millán de Susoko monasterioaren agirien artean zegoena,[2] eta lehendabizikoz 1883an Fidel Fitak argitaratua.[3] Garrantzi handia du Arabako toponimiari buruz daukan informazioarengatik, 307 herriren izenen berri ematen baitu, hain data goiztiarrean.

XI mendean, golde hortza (dokumentuko latinean, «regga»), burdinazkoa, hamarrenak ordaintzeko unitatea zen, eta agirian Lautada eta Mendialdeko herriek monasterioari ematen zizkioten ordainak aipatu ziren.[4]

Gehienak euskarazko toponimoak dira eta nahiko itxura arkaikoa dute: Zornoztaegi, Irossona, Horivarri, Udalha, Barrandiz, Galharreta; baina erromantzezko izenak ere badaude: Billa luenga, Forniello, Quintaniella.[5]

2011n Ernesto Pastor Díaz de Garaiok argitalpen kritikoa[6] atera zuen.

Beherago Koldo Mitxelenak Textos arcaicos vascos liburuan emandako bertsioa[7] kopiatu dugu. (Saiatu gara gaur egungo toponimoekin estekak asmatzen baina guk iradokituriko loturak ez dira batere seguruak).

Donemiliagako goldearen testu osoaren transkripzioa[aldatu | aldatu iturburu kodea]

Ondorengo testu hau latinez dago, jatorrizko testua bezalaxe, baina egungo puntuazio eta idazkera ohituretara transkribatu da, errazago irakur dadin:

« De ferro de Alava

In era millessima sexagesima tertia, decano de Sancti Emiliani sicut colligebat ferro per Alave ita scribimus.

UBARRUNDIA, XVIII reggas: Gamarra maior II reggas. Gamarra minor I rg., Erretanna I rg., Hamarita I rg., Mengano I rg., Hurriuari I rg., Mengano Goien I rg., Gernica I rg., Zeriano I rg. Betellogaha II rg., Naffarrate et Elhossu I rg., Hurnaga I rg. Urbina et Angellu I rg., Lucu et Arçamendi I rg., Goiahen I rg., Bagoeta I rg.

CAMBOA XX rgs.: Lehete I rg., Essavarri, Argillana et Arina III rgs., Langara et Moio III rgs., Aroma I rg., Zuhazu I rg., Mariaeta I rg., Hazua II rgs., Hurizahar et Orengohin I rg., Mendissur I rg., Maturana III rgs., uno de cubito in longo et duos minores. Essavarri I rg.

HARHAZUA, XXVII rgs.: Durana II rgs., Arzubiaga I rg., Zurbano II rgs., Hillarrazaha II rgs., Zerio I rg., Oretia et Matauco III rgs., Ania et Iungitu III rgs., Arguimaniz III rgs., Arbustu II rgs., Luviano II rgs., Hurivarri I rg., Doipa II rgs., Sansoheta I rg., Arroiaha et Reztia I rg., Mendivil I rg., Betoniu II rgs.

HARHAZUA, XXII rgs.: Elhorriaga I rg., Arcahia I rg., Sarricohuri I rg., Otazu I rg., Gamiz I rg., Borinivar I rg., Huribarri I rg., Haberasturi et Huriarte, Argendonia, Betriquiz, Hascarzaha et Sancti Romani III rgs.

MALIZAHAEZA, XXII rgs.: Abendangir I rg., Armenter III rgs., Ehari I rg., Gazaheta I rg., Berroztegieta II rgs.; Lassarte III rgs., Harizavalleta et Gardellihi III rgs., Gaztellu et Meiana III rgs., Mendiolha, Hollarruizu et Adurzaha III rgs., Gastehiz III rgs., Arriaga I rg.

HIRASZAEZA: Gelhegieta III rgs. Iscona III rgs., Troconiz II rgs., Burgellu et Garonna II rgs.; in alio anno I rg., Hararihini I rg., Aialha II rgs., Larrahara I rg., Dullanzi II rgs., Aniu I rg., Larraza et Arbelgoihen In duos annos III rgs., Herenizguhin et Habaunza III rgs., Hamamio I rg.

HEGIRAZ, XIIII rgs.: Harhahia I rg., Haiztara I rg., Zalduhondo II rgs., Mizkina I rg., Paterniana I rg., Hagurahin et Salurregi I rg., Munniahin I rg., Pingunna I rg., Ocariz et Padura et Opaucu I rg., Harrizavallaga, Hegilior et Abulanga III rgs. in anno.

VII ALFOZES: Heguiraz et Sancti Romani et Hurabagin et Albiniz et Hamaezaha, uno andosco. Hillardui et Arzanhegi et Ibarguren et Anduiahin, Heinhu, uno andosco. Zornoztaegi Irossona, Horivarri, Udalha, uno andosco.

BARRANDIZ XXV rgs.: Galharreta I rg., Gordova I rg., Harriolha II rgs., Narbaiza II rgs., Larrea I rg., Hazpurua et Hurigurenna et Zuhazulha I rg., Ermua I rg., Audicana I rg., Algio I rg., Deredia I rg., Andozketa I rg., Kircu I rg., Helkeguren I rg., Zuhazu I rg., Uhulla II rgs., Erdongana I rg.

LANGRARES, XXIIII rgs.: Novem Alfozes, Transponte, uno carnero. Mendihil I rg., Harrieta I rg. in anno. Eurtupiana I rg. in anno alio. Adanna I rg., Mendoza I rg., Eztarrona I rg., Otazaha I rg., Haztegieta I rg., Gobeio I rg., Zuhazu I rg., Lermanda I rg., Margarita II rgs., Gomegga I rg., Ariniz I rg., Zumelzu I rg., Benea I rg., Suvillana I rg., Elheni villa I rg., Luperho I rg., Quintaniella de sursum, Zavalla I rg., Billodas III rgs., Langrares III rgs.

DE MURIELLES, XIII rgs.: Gersalzaha I rg., Olhavarri I rg., Huerzas I rg., Mandaita I rg., Suvillana I rg., Murielles I rg., Urvillana I rg., Haizcoeta I regga. Arcazaha I rg., Barhoa I rg., Kineia I rg., Carcamu I rg., Frasceneta I rg.

OSSINGANI XXV rgs.: Paves I rg., Arbigano I rg., Basconguelas I rg., Erenna I rg., Castellu I rg., Cassizedo I rg., Licingana I rg., Cassizedo I rg., Antepardo I rg., Moliniella I rg., Olibani I regga Padul I regga., Comungoni I rg., Billoria I rg. Arreio I rg., Lagus I rg., Moscatuero I rg., Torreciella I rg., Arzillana I, Billavizana I rg., Lunantu I rg., Ripa I rg., Torrisu I rg., Carasta I rg., Zuhia Barrutia, novem rgs. In Quartango, duodecim rgs. In Urca, octo rgs., Bocara I rg. Irzu I rg., Revendeca I rg., Olhaerrea I rg., Bardahuri I rg.

ALFONCE DE FORNELLO XX rgs.: Erenna I, Amuzquita I rg., Billaluenga I rg., Forniello I rg., Lunivilla I rg., Tuiu I rg., Sancti Juliani I rg., Ripamartini I rg., Lizinganiella I rg., Antezana I rg., Mazanos I rg., Ripa ota I regga., Melietes I rg., Quintaniella I rg. Igahigi I rg., Ripavellosa II rgs., Aramingon I rg., Ripacuta I rg., Logrozona I rg., Baia I rg.

RIVO DE IVITA XXXV rgs.: Prango et Prango II rgs., Armendihi I rg., Atazaval; I rg., Betruz I rg., Argote I rg., Sancti Meiano I rg., Torre I rg., Sancti Martini I rg., Galbari I rg., Cimentu I rg., Barolha I rg., Loza I rg., Alma I rg., Paldu I rg., Mesanza I rg., Savastian I rg., Bergilgona I rg., Langu I rg., Guzkiano I rg., Guzkiano de suso I rg., Bustia I rg., Gogate I rg., Agellu I rg., Pudio I rg., Barizahaza I rg., Sagassaheta I rg., Orzalzan I rg., Uarte I rg., Marquina de iuso I rg., Carrelucea I rg., Marquina de Suso I rg., Basahuri I rg., Hobecori I rg., Hassarte I rg.

HARRAHIA XLIII rgs.: Sancta Pia II rgs., Atahuri de suso II rgs., Atahuri de iuso II rgs., Okerhuri II rgs., Sabando de suso II rgs., Sabando de iuso II rgs., Ebissate II rgs., Donnas II rgs., Mussitu II rgs., Kerrianu II rgs., Haizpilleta II rgs., Erroheta II rgs., Allegga II rgs., Cekungau II rgs., Elhorzahea II rgs., Bahaheztu II rgs., Kesalla II rgs. in his villis predictis, ubi bacca occiderint duas reggas donant. Oquina I rg., Izarza I rg., Azazaheta I rg., Birgara de suso et Birgara de iuso II rgs., Apignaniz I rg., Gessalva I rg., Bahanezta I rg., Berrozihavi I rg.

DIVINA XXII rgs.: Oto et Oto III rgs., Huribari et Urrialdo III rgs., Mandoiana I rg., Gerenga I rg., Legarda I rg., Arrazaha II rgs., Apodaca II rgs., Mendiguren I rg., Arangiz I rg., Avoggoco I rg., Ihurre et Lopeggana III rgs., Andigana, et Oronda III rgs., Zuffia de suso, XIII rgs. et Zuffia de iuso novem reggas.

»

Erreferentziak[aldatu | aldatu iturburu kodea]

  1. Euskaltzaindiaren Onomastika Batzordea: Gamiz Administrazio Batzarraren euskal izenari buruzko ebazpena, Euskera, LI, 2006, 2.
    Testu horretan, Donemiliagako kartularioa sinonimotzat ematen da, baina kartulario horren atal bat da Goldea.
  2. (Gaztelaniaz) Ubieto Arteta, Antonio. (1976). «Cartulario de San Millán de la Cogolla (759–1076)» Celtiberia.net.
  3. (Gaztelaniaz) Fita, Fidel. (1883). «El vascuence alavés anterior al siglo XIV» Boletín de la Real Academia de la Historia 3.
  4. (Gaztelaniaz) Garate, Alberto; Knörr, Henrike. (1982). «El itinerario de los recaudadores de San Millán. Problemas, deducciones, hipótesis» Vitoria en la Edad Media. , 533–558 or..
  5. (Gaztelaniaz) Irigoien, Alfontso. (1997). «Las lenguas de los vizcaínos: Antroponimia y toponimia medievales» Opera selecta: 373–429..
  6. (Gaztelaniaz) La "Reja de San Millán"; transmisión textual y estructura interna. (in Estudios en homenaje al profesor César González Mínguez). 2015 ISBN 978-84-9082-169-5. PMC 922885126. (Noiz kontsultatua: 2021-02-19).
  7. Textos arcaicos vascos; 1990ko edizioa erabili dugu. ISBN: 84-505-9203-6

Bibliografia[aldatu | aldatu iturburu kodea]

Kanpo estekak[aldatu | aldatu iturburu kodea]