Gipuzkoako merio nagusi
Gipuzkoako merio nagusia Gaztelako Erresumak Gipuzkoako ibar-jaurerri nagusian zuen ofizial nagusiena izan zen, eskuduntza judizial eta militarrak zituena.
Historia
[aldatu | aldatu iturburu kodea]Jada X. eta XI. mendeetan Leongo erregeek bere aginte finkatzeko banaketa administratibo bat egin zuten bere erresuman. Horrela, ibar-jaurerri nagusi eta txikiak, tenentziak, alfozak eta, XIII. mendetik aurrera, adelantamientoak sortu zituzten.[1]
Fernando III.a Gaztelakoak ibar-jaun izendatu zituzten Gaztela, Leon, Galizia eta Murtziarentzat. Gipuzkoa Gaztelaren barnean sartu zuen, bereizketarik egin gabe. Nahiz eta 1315 aldean Gómez Carrillo gaztelar noblea jada Gipuzkoako ibar-jaun nagusia zen,[2] 1332an Alfontso XI.a Gaztelakoak behin betiko ezarri zuen Gipuzkoako ibar-jaurerri nagusia. 1348an bildutako Alkalako Ordenamenduak Arabako eta Gipuzkoako ibar-jaurerri nagusiak Gaztelatik bereizi zituen, bakoitzak bere ibar-jaun nagusia zituelarik.[2]
Ibar-jaun nagusien zerrenda
[aldatu | aldatu iturburu kodea]Erreferentziak
[aldatu | aldatu iturburu kodea]- ↑ Lamingueiro Fernández, Xosé L.. (2006). «Ascendencia e familia próxima de García Rodríguez de Valcarce o das Pontes» Cátedra: revista eumesa de estudios (Pontedeume: Concello de Pontedeume) (13): 137. ISSN 1133-9608..
- ↑ a b Orella Unzué, José Luis. (1985). «Orígenes históricos y raíces sociales de la merindad mayor de Castilla La Vieja» Azpilcueta: cuadernos de derecho (Donostia: Eusko Ikaskuntza) (2): 25-28. ISSN 1138-8552..
- ↑ Orella Unzué, José Luis. (1984). «Los orígenes de la Hermandad de Guipúzcoa (las relaciones Guipúzcoa-Navarra en los siglos XIII-XIV)» RIEV (Donostia: Eusko Ikaskuntza): 38. ISSN 0212-6397..
- ↑ a b Díaz Martín, Luis Vicente. (1987). Los oficiales de Pedro I de Castilla. (2. argitaraldia) Valladolid: Valladolideko Unibertsitatea, 22-24 or..
- ↑ Cañas Gálvez, Francisco de Paula. (2011). «La Casa de Juan I de Castilla: aspectos domésticos y ámbitos privados de la realeza castellana a finales del siglo XIV (ca. 1370-1390)» En la España medieval (Madril: Madrilgo Complutense Unibertsitatea) (34): 178. ISSN 0214-3038..
- ↑ Salazar y Acha, Jaime de. (2000). La casa del Rey de Castilla y León en la Edad Media. (1. argitaraldia) Madril: Centro de Estudios Políticos y Constitucionales, 445 or. ISBN 84-259-1128-1..