Askenazi: berrikuspenen arteko aldeak
t Ashkenazi izenburuaren ordez, Askenazi ezarri da |
t Robot: Cosmetic changes |
||
1. lerroa: | 1. lerroa: | ||
{{Talde etniko infotaula| |
{{Talde etniko infotaula| |
||
|taldea=Askenaziak <br />(יהודי אשכנז ''Y'hude Ashk'naz'') |
|taldea=Askenaziak <br />(יהודי אשכנז ''Y'hude Ashk'naz'') |
||
|irudia=<div style="margin-top:1px; margin-bottom:1px;"> [[ |
|irudia=<div style="margin-top:1px; margin-bottom:1px;"> [[Fitxategi:Moses Isserles.jpg|35px|Moses Isserles]] [[Fitxategi:Gaon-V.jpg|35px|Vilna Gaon]] [[Fitxategi:Heinrich Heine-Oppenheim.jpg|35px|Heinrich Heine]] [[Fitxategi:Sigmund Freud LIFE.jpg|35px|Sigmund Freud]] [[Fitxategi:Theodore Herzl.jpg|35px|Theodore Herzl]] [[Fitxategi:Gustav-Mahler-Kohut.jpg|35px|Gustav Mahler]] [[Fitxategi:Albert Einstein Head.jpg|35px|Albert Einstein]] [[Fitxategi:Noether.jpg|35px|Emmy Noether]] [[Fitxategi:Kafka portrait.jpg|35px|Franz Kafka]] [[Fitxategi:Golda Meir2.jpg|35px|Golda Meir]] [[Fitxategi:George Gershwin 1937.jpg|35px|George Gershwin]] [[Fitxategi:JohnvonNeumann-LosAlamos.gif|35px|John von Neumann]] [[Fitxategi:Leonard Bernstein 1971.jpg|35px|Leonard Bernstein]] [[Fitxategi:Anne Frank stamp crop.jpg|35px|Anne Frank]] </div> |
||
|irudioina =<div style="background-color:#fee8ab"><small>[[Moses Isserles]] • [[Vilna Gaon]] • [[Heinrich Heine]]<br/>[[Sigmund Freud]] • [[Theodor Herzl]] • [[Gustav Mahler]]<br />[[Albert Einstein]] • [[Emmy Noether]]<br />[[Franz Kafka]] • [[Golda Meir]] • [[George Gershwin]]<br />[[John von Neumann]] • [[Leonard Bernstein]] • [[Anne Frank]]</small></div> |
|irudioina =<div style="background-color:#fee8ab"><small>[[Moses Isserles]] • [[Vilna Gaon]] • [[Heinrich Heine]]<br />[[Sigmund Freud]] • [[Theodor Herzl]] • [[Gustav Mahler]]<br />[[Albert Einstein]] • [[Emmy Noether]]<br />[[Franz Kafka]] • [[Golda Meir]] • [[George Gershwin]]<br />[[John von Neumann]] • [[Leonard Bernstein]] • [[Anne Frank]]</small></div> |
||
|biztanleria= 8–11.2<ref>[http://www.jhu.edu/~gazette/julsep97/sep0897/briefs.html John Hopkins Gazette]</ref> milioi |
|biztanleria= 8–11.2<ref>[http://www.jhu.edu/~gazette/julsep97/sep0897/briefs.html John Hopkins Gazette]</ref> milioi |
||
|biztanletokia= |
|biztanletokia= |
||
{{Bandera|Israel}}: 2,8–4 milioi<ref>[http://hugr.huji.ac.il/AshkenaziJews.aspx Jerusalengo Hebrear Unibertsitatea: "Ashkenazi Jews"]</ref><br/> {{Bandera|Ameriketako Estatu Batuak}}: 5–6 miloi |
{{Bandera|Israel}}: 2,8–4 milioi<ref>[http://hugr.huji.ac.il/AshkenaziJews.aspx Jerusalengo Hebrear Unibertsitatea: "Ashkenazi Jews"]</ref><br /> {{Bandera|Ameriketako Estatu Batuak}}: 5–6 miloi |
||
|hizkuntza=Historikoak: [[Yiddish]] <br>Egungoak: [[hebreera]] eta herrialdekoa |
|hizkuntza=Historikoak: [[Yiddish]] <br />Egungoak: [[hebreera]] eta herrialdekoa |
||
|erlijioa= [[Judaismo]]a |
|erlijioa= [[Judaismo]]a |
||
|harremana= [[Judu]]ak |
|harremana= [[Judu]]ak |
||
16. lerroa: | 16. lerroa: | ||
Nahiz eta XI. mendean judu guztien %3a baino ez izan, [[1931]]rako %92a ziren. Egun %80a dira<ref name="sephardic">{{Erreferentzia|url=http://www.jcpa.org/dje/articles3/sephardic.htm|izenburua=Can Sephardic Judaism be Reconstructed?|argitaletxea=Jerusalem Center for Public Affairs|izena=Daniel J.|abizena=Elazar}}</ref>, bigarren taldea [[sefardi]]ak izanik. |
Nahiz eta XI. mendean judu guztien %3a baino ez izan, [[1931]]rako %92a ziren. Egun %80a dira<ref name="sephardic">{{Erreferentzia|url=http://www.jcpa.org/dje/articles3/sephardic.htm|izenburua=Can Sephardic Judaism be Reconstructed?|argitaletxea=Jerusalem Center for Public Affairs|izena=Daniel J.|abizena=Elazar}}</ref>, bigarren taldea [[sefardi]]ak izanik. |
||
==Erreferentziak== |
== Erreferentziak == |
||
{{Erreferentzia zerrenda}} |
{{Erreferentzia zerrenda}} |
||
23. lerroa: | 23. lerroa: | ||
[[af:Asjkenasi-Jode]] |
[[af:Asjkenasi-Jode]] |
||
⚫ | |||
[[an:Asquenazís]] |
[[an:Asquenazís]] |
||
⚫ | |||
[[az:Əşkinazi yəhudiləri]] |
[[az:Əşkinazi yəhudiləri]] |
||
[[be-x-old:Ашкеназы]] |
[[be-x-old:Ашкеназы]] |
||
32. lerroa: | 32. lerroa: | ||
[[da:Ashkenazisk jødedom]] |
[[da:Ashkenazisk jødedom]] |
||
[[de:Aschkenasim]] |
[[de:Aschkenasim]] |
||
[[en:Ashkenazi Jews]] |
|||
⚫ | |||
[[el:Ασκεναζίτες]] |
[[el:Ασκεναζίτες]] |
||
[[ |
[[en:Ashkenazi Jews]] |
||
[[eo:Aŝkenazo]] |
[[eo:Aŝkenazo]] |
||
[[es:Asquenazí]] |
|||
⚫ | |||
[[fa:اشکنازی]] |
[[fa:اشکنازی]] |
||
⚫ | |||
[[fr:Ashkénaze]] |
[[fr:Ashkénaze]] |
||
[[ga:Giúdaigh Aisceanazaíocha]] |
[[ga:Giúdaigh Aisceanazaíocha]] |
||
[[gl:Asquenací]] |
[[gl:Asquenací]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[id:Yahudi Ashkenazi]] |
[[id:Yahudi Ashkenazi]] |
||
[[it:Aschenaziti]] |
[[it:Aschenaziti]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[lad:Ashkenazim]] |
[[lad:Ashkenazim]] |
||
⚫ | |||
[[ms:Orang Yahudi Ashkenazi]] |
[[ms:Orang Yahudi Ashkenazi]] |
||
[[nl:Asjkenazische Joden]] |
[[nl:Asjkenazische Joden]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[no:Askenasiske jøder]] |
[[no:Askenasiske jøder]] |
||
⚫ | |||
[[oc:Ashkenazí]] |
[[oc:Ashkenazí]] |
||
[[pl:Aszkenazyjczycy]] |
[[pl:Aszkenazyjczycy]] |
||
61. lerroa: | 62. lerroa: | ||
[[sl:Aškenazi]] |
[[sl:Aškenazi]] |
||
[[sr:Ашкенази]] |
[[sr:Ашкенази]] |
||
⚫ | |||
[[sv:Ashkenazer]] |
[[sv:Ashkenazer]] |
||
[[th:ชาวยิวอัชเคนาซิ]] |
[[th:ชาวยิวอัชเคนาซิ]] |
20:51, 28 martxoa 2011ko berrikusketa
Askenaziak (יהודי אשכנז Y'hude Ashk'naz) | |
---|---|
| |
Biztanleak guztira | |
8–11.2[1] milioi | |
Biztanleria nabarmena duten eskualdeak | |
Israel: 2,8–4 milioi[2] Ameriketako Estatu Batuak: 5–6 miloi | |
Hizkuntza | |
Historikoak: Yiddish Egungoak: hebreera eta herrialdekoa | |
Erlijioa | |
Judaismoa | |
Zerikusia duten beste giza taldeak | |
Juduak |
Askenaziak (hebreeraz: אַשְׁכֲּנָזִים, ˌaʃkəˈnazim, sing.: [ˌaʃkəˈnazi]), Alemaniako Rhin ibaiaren arroan, hegoaldeko Alsaziatik iparraldeko Renaniaraino, Erdi Aroan bizi ziren juduen ondorengoak dira. Erdi Aroko hebreeraz Ashkenaz eskualdea eta Alemania izendatzeko toponimoa izan zen eta ashkenazim, beraz, alemaniar judu esan nahi zuen. Gero, mendebalde eta erdialdeko juduek, bertan ikasi ondoren, bere buruarentzat izendapen hori aldarrikatu zuten.
Askenazi juduek, XI. eta XIX. mendeen artean handik Hungaria, Polonia, Bielorrusia, Lituania, Errusia, Ukraina eta beste lekuetara migratu zirenean, bere hizkuntza zen yiddisha eraman zuten. Hala ere, bertoko komunitate nagusiak (Speyer, Worms eta Mainz) bere kultura eta liturgiaren sehaskatzat hartzen zuten. Hiru komunitateek SHUM (Shpira, Vermayza eta Magentza-ren lehenengo letrak) izeneko liga sortu zuten.
Nahiz eta XI. mendean judu guztien %3a baino ez izan, 1931rako %92a ziren. Egun %80a dira[3], bigarren taldea sefardiak izanik.
Erreferentziak
- ↑ John Hopkins Gazette
- ↑ Jerusalengo Hebrear Unibertsitatea: "Ashkenazi Jews"
- ↑ Elazar, Daniel J.. Can Sephardic Judaism be Reconstructed?. Jerusalem Center for Public Affairs.