Sefardi: berrikuspenen arteko aldeak

Wikipedia, Entziklopedia askea
Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
t Sephardi_Jews_-_mosaic.PNG fitxategia kendu da, Sreejithk2000 wikilariak Commonsetik ezabatu baitu.
CommonsDelinker(r)en 2932471 berrikuspena desegin da (Eztabaida)
2. lerroa: 2. lerroa:
{{Talde etniko infotaula|
{{Talde etniko infotaula|
|taldea=Sefardiak <br /> יהדות ספרד (''Yahadut Sefarad'')
|taldea=Sefardiak <br /> יהדות ספרד (''Yahadut Sefarad'')
|irudia=<div style="margin-top:1px; margin-bottom:1px;"><div style="background-color:#fee8ab"><small><small>
|irudia=<div style="margin-top:1px; margin-bottom:1px;">[[Fitxategi:Sephardi Jews - mosaic.PNG|300px]]<div style="background-color:#fee8ab"><small><small>
|irudioina =<small>1. lerroa: [[Maimonides]]{{•}} [[Isaac Abrabanel]]{{•}} [[Baruch Spinoza]]{{•}} [[David Nieto]]{{•}} [[Daniel Mendoza]]{{•}} [[David Ricardo]]<br />
|irudioina =<small>1. lerroa: [[Maimonides]]{{•}} [[Isaac Abrabanel]]{{•}} [[Baruch Spinoza]]{{•}} [[David Nieto]]{{•}} [[Daniel Mendoza]]{{•}} [[David Ricardo]]<br />
2. lerroa: [[Moses Montefiore]]{{•}} [[Benjamin Disraeli]]{{•}} [[Sabato Morais]]{{•}} [[Emma Lazarus]]{{•}} [[Benjamin N. Cardozo|Benjamin Cardozo]]{{•}} [[David de Sola Pool]]<br />
2. lerroa: [[Moses Montefiore]]{{•}} [[Benjamin Disraeli]]{{•}} [[Sabato Morais]]{{•}} [[Emma Lazarus]]{{•}} [[Benjamin N. Cardozo|Benjamin Cardozo]]{{•}} [[David de Sola Pool]]<br />

23:54, 17 maiatza 2012ko berrikusketa

Sefardiak
יהדות ספרד (Yahadut Sefarad)
Biztanleak guztira
1,5–2,0 milioi inguru (juduen %15a)
Biztanleria nabarmena duten eskualdeak
Hizkuntza
Historikoak: ladino, haketia, judu-portuges, judukatalan, shuadit, eta juduen nafar-aragoiera
Egungoak: hebreera eta herrialdekoa
Erlijioa
Judaismoa
Zerikusia duten beste giza taldeak
Juduak

Sefardiak (hebreeraz: sing. סְפָרַדִּי Sefaraddi Səp̄āraddî, plur. סְפָרַדִּים Sefaraddim Səp̄āraddîm; ladinoz: pl. Sefardies) honako bi taldeetako kideak dira[1]:

  1. zentzu zorrotzean, Iberiar Penintsulatik XV. mendean kanporatutako juduen ondorengoak;
  2. zentzu zabalean, eta batez ere erlijio arlotan, sefardi-liturgia erabiltzen duten juduak. Zentsu honetan Mizrahi juduak ditu barne eta Israelen batuztan ashkenaziak ez diren judu guztiak izendatzeko erabiltzen dituzte.

Hebreerazko hitza honek "espainiar" esan nahi du. Sefarad (hebreeraz: ספרד Səfarád Səp̄aráḏ / Səp̄āraḏ), Biblian agertzen den toponimoa da[2], identifikatu gabekoa. Gero, juduek Iberiar Penintsula identifikatzeko erabili zuten eta egun hebreeraz "Espainia" esan nahi du.

Historikoki lau taldetan banatuak izan dira:

  • Gehiengoa, 1492an Iberiar Penintsularik kanporatutako juduen ondorengoak dira, Otomandar Inperioan, batez ere Salonikan eta Istanbulen, kokatu zirenak.
  • Iparraldeko Marokon eta Aljerian kokatu zirenak[3].
  • Hasieran kristautasunera aldaturiko juduak gero Europara ihes egin eta bere erlijio berreskuratu zutenak.
  • Kriptojuduak, Penintsulan geratu eta bere erlijioa ezkutuan mantendu zutenak.

Rabbi nagusiak

Aurresefardiak

  • Saadia Gaon
  • Amram Gaon
  • Ḥananel ben Ḥushiel
  • Nissim Gaon

Al-Andalus

Iberiar Penintsulako erresuma kristauak

  • Nahmanides
  • Shlomo ben Aderet
  • Yom Tov Asevilli
  • Nissim Gironakoa
  • Asher ben Jehiel
  • Jacob ben Asher
  • Moses Leongoa
  • David Abudirham
  • Isaak Campanton
  • Isaak Aboab

Kanporaketaren ondokoak

  • David ben Solomon ibn Abi Zimra
  • Jacob Berab
  • Levi ibn Ḥabib
  • Yosef Karo
  • Bezalel Ashkenazi
  • Moses ben Jacob Cordovero
  • Ḥayim Vital
  • Moses Alshech
  • Solomon Nissim Algazi
  • Yaakov Culi
  • Hayim Palaggi

Azkenak

  • Elijah Benamozegh
  • Shem Tob Gaguine
  • Solomon Gaon
  • David de Sola Pool
  • Odaviya Yosef
  • Mordechai Eliyahu
  • Shlomo Amar

Erreferentziak

  1. Raphael, Chaim, The Sephardi Story: A Celebration of Jewish History Londres: Valentine Mitchell & Co. Ltd. (1991)
  2. Abdias, 1-20: Ipar Israelgo erbesteratuen gudarosteak kanaandarren lurra hartuko du Sareptaraino. Eta Jerusalemgo erbesteratuek, Sefaraden bizi direnek, Negeveko hiriak hartuko dituzte
  3. Samuel Toledano, "Espagne: les retrouvailles", Les Juifs du Maroc (Editions du Scribe, Paris 1992)